Vårdformer & Metod

Behandling

Det finns många sätt att få hjälp till behandling av alkoholism. Det finns flera metoder för att behandla alkoholism och SCAA har som uppdrag att hjälpa människor att hitta rätt vård.

AA

Anonyma Alkoholister är en världsomfattande gemenskap av människor med alkoholberoende. Det krävs inga avgifter, löften, ingen registrering (alla är ”Anonyma”). Det enda kravet för medlemskap är en önskan att sluta dricka. I varje AA-grupp delar man sina erfarenheter utan att några råd ges. Genom att dela sina erfarenheter och genom att lyssna på andra kan man finna vägar ut ur beroendet. Med hjälp av de tolv stegen arbetar man sig fram till en stabil nykterhet. AA är en helt fristående gemenskap utan insyn från myndigheter eller utomstående organisationer. Gruppmöten finns dels i öppen form, dels i sluten. Den öppna formen är tillgänglig för vem som helst som är intresserad medan den slutna formen endast är avsedd för de som anser sig ha ett alkoholberoende. I Sverige finns för närvarande cirka 450 AA-grupper (Jan 2019). Det finns också en hemsida som ägnas verksamheten i Sverige och som bl a innehåller möteslistor. Den heter www.aa.se. Den som vill veta lite mer om hur AA började, hur stödverksamheten har vuxit fram, vilka dess grundsyn är kan läsa om detta i ”AA – hur det hela började” av Bill Pittman.

 

 

Al-Anon

Gemenskapen Al-Anon kom till för att hjälpa de anhöriga till alkoholister, eftersom man insåg, att deras beroende av alkoholisten och hans/hennes sjukliga beteende var lika starkt och skadligt som alkoholistens beroende av alkoholen. Av samma skäl har man senare bildat särskilda grupper för tonåringar som är anhöriga eller vänner till alkoholister (Alateen) och för vuxna barn till alkoholister (Al-Anon Vuxna barn). Man fann, att många barn till alkoholister tog med sina mentala skador upp i vuxen ålder och först då var i stånd att bearbeta de i många år förträngda problemen. Särskilda stödprogram just för denna grupp av anhöriga finns på flera håll. Al-Anon Familjegrupper i Sverige har en särskild hemsida med information, råd och tips om mötestider och litteratur, och den är således inriktad just på de problem som drabbar anhöriga till alkoholberoende.

 

 

ACA

Ett annat namn på den typ av stödverksamhet som riktar sig till vuxna barn till alkoholister är ACA (Adult Children of Alcoholics/Vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer).

 

 

NA

Anonyma Narkomaner är en världsomfattande gemenskap av människor med drogberoende. Det krävs inga avgifter, inga löften, ingen registrering (alla är ”Anonyma”). Det enda kravet för medlemskap som ställs är en önskan att sluta använda droger. I varje NA-grupp delar man frivilligt sina erfarenheter utan att några råd ges. Genom att dela sina erfarenheter och genom att lyssna på andra kan man finna vägar ut ur beroendet. Grundsynen på beroendet är densamma i NA och i AA, och också i NA tar man sig ur sitt drogberoende i 12 steg, som bara skiljer sig i små detaljer från AA:s tolv steg (ordet ”alkohol” t ex är ersatt med ”beroende”, varvid man dock avser drogberoende och inte andra former av beroende). Det finns på nätet flera ställen där man kan få en mängd värdefull information, bland annat den officiella svenska NA-sidan.

Minnesotamodellen är högst aktuell i dag som kognitiv behandlingsform för förändringsarbete.

 

Modellens ursprung
Behandlingsmodellen växte fram kring alkoholistbehandlingen på Willmar State Hospital i Minnesota i USA i början på 1950-talet. En av dem som arbetade där, var psykologen Daniel Anderson, och när han fick chansen att själv svara för ett nyinrättat behandlingshem strax nordöst om Minneapolis, Hazelden, kunde han ytterligare utveckla modellen i samarbete med de olika specialister som knöts till behandlingsarbetet. Dan Anderson var chef för Hazelden från 1961 och till sin pensionering 1986.
Minnesotamodellen infördes i Sverige av SCAA år 1984.

 

 

Modellens huvuddrag
En central del i modellen är AA:s eller NA:s tolv steg.

En nödvändig förutsättning för en framgångsrik behandling är nära samverkan mellan olika specialister, läkaren, psykologen, sjuksköterskan, psykiatern, beroendeterapeuten eller andra rådgivare.

En viktig ingrediens i behandlingsarbetet är inriktningen på den andliga sidan av personligheten. I ett drogberoende har de som drabbas fått ett stort tomrum i sitt inre, drogen har blivit deras enda intresseområde. I behandlingen ser man som en av de väsentligaste uppgifterna att väcka sådan medvetenhet hos patienterna, att det för dem känns lika viktigt som drogfrihet att få ett meningsfullt innehåll i livet. Det andliga innehållet kräver inte något religiöst ställningstagande.

Tidigt insåg man inom Minnesotamodellen, att även de anhöriga behövde hjälp och behandling. Därför välkomnas deras deltagande.

På ett tidigt stadium i behandlingsarbetet rekommenderas deltagarna att använda AA-möten eller NA-möten som en stödresurs.